För första gången börjar internationella standardiseringsprocesser att adressera menshälsa som en arbetsplatsfråga. RedLockers vd Liza Eriksson förklarar vad som händer, vad det innebär för arbetsgivare och varför denna förändring är viktig.
Q: Innan vi går in på ISO-standarderna, låt oss börja med en jämförelse du ofta gör: tillgång till toalettpapper jämfört med mensskydd på arbetsplatsen. Varför är den diskussionen viktig?
Liza: För att den gör dubbelmoralen uppenbar. Varje arbetsplats tillhandahåller tvål, papper och toalettpapper. Varför likställer vi inte det basala behovet av mensskydd på samma sätt? Varför förväntas det vara något som du förväntas “ordna själv”? Den inställningen är föråldrad och bygger på ett uteblivet samtal om den vardag halva befolkningen lever i och därför behöver den förändras.
Q: Två ISO-processer pågår nu som direkt relaterar till detta. Vilka är de?
Liza: För den som inte är bekant med ISO, tänk på det som den globala regelboken för god praxis. Det är inte lag men det är riktmärket som seriösa organisationer, revisorer och investerare mäter mot.
Två saker händer just nu. Den första är ISO/TC 338, som för första gången tar fram globala kvalitets- och säkerhetsstandarder för mensskydd. Det omfattar bindor, tamponger, menskoppar och menstrosor. Ingen av dessa produkter har någonsin omfattats av en global tillverkningsstandard, vilket är anmärkningsvärt när man tänker på det eftersom det är högst intima hygienprodukter. Mer än 40 länder är involverade, och Svenska institutet för standarder, SIS, leder det arbetet.
Den andra är det föreslagna ISO 45010-vägledningsdokumentet, som behandlar menstruation, menshälsa och klimakteriet på arbetsplatsen. Det ligger inom ISO 45001-familjen, som många företag redan följer, och är tänkt att vägleda arbetsgivare i att utveckla faktiska policys, göra fysiska anpassningar och bygga en arbetsplats där menshälsa inte är tabu.
Så det ena säkerställer kvalitét på själva produkterna vi använder och det andra berör tillgången och synen på menshälsa och produkter på arbetsplatsen. Tillsammans syftar de till att fylla ett tomrum som funnits i årtionden.
Q: ISO-standarder är vägledande, inte lagstiftning. Kommer de verkligen att spela någon roll?
Liza: ISO 45001 är inte heller lagstiftning men försök säga till ett multinationellt företag att det inte spelar någon roll. De här standarderna blir språket för efterlevnad, ESG-rapportering och upphandling. När menshälsa formellt inkluderas i ett ISO-ramverk blir det mycket svårare att avfärda som en mjuk fråga som är valfri för den “engagerade”. Det förändrar samtalet i styrelserum, i revisioner och i upphandlingsprocesser.
Här i Sverige, där vi redan har diskrimineringslagen och krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, skulle det föreslagna ISO 45010-dokumentet hjälpa till att definiera och strukturera det som egentligen borde ha varit praxis på arbetsplatser för längesen.
Q: Vad säger datan om effekten när arbetsgivare inte agerar?
Liza: I RedLockers egna undersökningsdata har 86% av kvinnor som menstruerar upplevt en oväntad mens på jobbet eller i skolan. 56% upplever det som stressande, och 40% har använt toalettpapper eftersom de inte haft något annat tillgängligt. Bredare forskning tyder på att tillgång kan minska stress, förbättra komfort och bidra till en mer inkluderande arbetsmiljö. Det är troligen den investering på arbetsplatsen med högst avkastning som de flesta företag fortfarande inte gör.
Q: RedLocker finns nu på över 6 000 skolor och arbetsplatser i norra Europa. Vad skiljer företag som gör detta rätt från de som inte gör det?
Liza: Det handlar om intention. De organisationer som lyckas ser detta som inkluderande infrastruktur. De involverar sina medarbetare, kommunicerar öppet om det och satsar långsiktigt. De som har svårt vill oftast bara bocka av en ruta.
Q: Sverige leder arbetet med produktstandarderna. Vad betyder det för RedLocker?
Liza: Sverige har en stark historik inom jämställdhet men även inom innovation och utveckling, så det är logiskt att SIS leder arbetet med produktstandarderna. För oss är det väldigt uppmuntrande och ett arbete som vi noggrant har följt sedan det initierades att detta var på gång år 2024. Det betyder att landet där RedLocker föddes nu är med och sätter den globala standarden, och vi är stolta över vår roll i att göra denna fråga svår att ignorera.
Q: Hur ser den globala bilden ut? Mensfattigdom påverkar hundratals miljoner människor.
Liza: Det är här standarder verkligen spelar roll. Utan dem varierar produktkvaliteten kraftigt mellan länder, och handelsbarriärer hindrar bättre produkter från att nå de marknader som behöver dem mest. FN:s Sanitation and Hygiene Fund rapporterar att över 600 miljoner kvinnor och flickor i låginkomstländer fortfarande använder trasor eller andra improviserade material för att hantera sin mens. TC 338 syftar till att skapa ett gemensamt ramverk som sänker trösklarna för tillverkare och ger regulatorer verkliga verktyg att arbeta med. Standarder i sig löser inte mensfattigdom, men man kan inte bygga en fungerande marknad utan dem.
Q: Vad skulle du säga till en arbetsgivare som ännu inte har reflekterat över detta?
Liza: Vänta inte på att standarderna ska säga det du sannolikt redan vet. Titta på er hygienchecklista för arbetsplatsen och fråga dig vem den är utformad för. Kostnaden för att inkludera mensprodukter är minimal och effekten på välmående, retention och inkludering är mätbar. Med internationella standarder på väg kommer detta att hamna på ditt bord, oavsett om du lägger det där själv eller inte. Den enda frågan är om du väljer att leda eller följa.
